Kapitalförsäkringar
Varför kapitalförsäkring och hur skiljer den sig åt mot andra sparformer?
Kapitalförsäkringar har blivit en vanligt förekommande sparform både bland privatpersoner och bland företag. Populariteten kan tänkas vara en följd av att sparformen bland annat innebär schablonbeskattning, möjlighet att välja förmånstagare samt bestämma fritt hur pengar ska betalas ut i framtiden. Som företagare finns också fördelar som att du exempelvis slipper redovisa köp och sälj inom försäkringen, vilket underlättar administrationen om du genomför många transaktioner. Det enda som bokförts är insättningar och uttag från försäkringen. Detta är en av de större skillnaderna rent bokföringsmässigt mot övriga sparformer där samtliga transaktioner ska redovisas.
Det finns också en annan större skillnad när pengar placeras i en kapitalförsäkring jämfört med exempelvis ett traditionellt aktie- och fondkonto eller ett investeringsparkonto (ISK) och det har med rösträtt att göra. I en kapitalförsäkring är det en bank eller ett försäkringsbolag som äger aktierna och därmed även rösträtten på bolagsstämma. Den som placerar pengar i en kapitalförsäkring äger snarare rätten att ta ut pengar från kapitalförsäkringen motsvarande värdet på det värdepapper som det gjorts investeringar i och de likvida medel som finns i försäkringen och har därmed inte möjlighet att delta på någon bolagsstämma.
Syftet med att placera pengar i en kapitalförsäkring kan variera men vanligtvis handlar det om att placera överskottslikviditet, bygga upp kapital för framtida investeringar eller täcka en direktpension.
Bokföring av en kapitalförsäkring
När vi ska bokföra en kapitalförsäkring är den första frågan vi bör ställa oss, avser kapitalförsäkringen placering av överskottlikviditet / sparande för framtida investeringar eller avser den täcka en direktpension? När kapitalförsäkringen syftar till att täcka en direktpension tillkommer några moment i bokföringen vilka presenteras längre ned i denna artikel.
Grunden vad gäller bokföring av en kapitalförsäkring
Som nämnts ovan är det endast insättningar och uttag som bokförs när vi placerar pengar i en kapitalförsäkring. Våra insättningar ökar anskaffningsvärdet medan uttag minskar anskaffningsvärdet. Vad vi däremot behöver ha koll på vid ett uttag är hur mycket vi ska minska anskaffningsvärdet eller om vi överhuvudtaget ska minska anskaffningsvärdet. För att ta reda på hur uttaget ska hanteras så måste vi ha koll på vad marknadsvärdet på kapitalförsäkringen är vid uttagstillfället. Detta är viktigt för att vi ska kunna få med oss en korrekt resultateffekt i bokföringen. Nedan presenteras de tre olika exempel som kan förekomma vid ett uttag:
Exempel 1
Vinst och ingen påverkan på anskaffningsvärde (marknadsvärdet överstiger det bokförda värdet efter uttag).
Bokfört värde: 1 000 000
Marknadsvärde före uttag: 1 300 000
Uttag -200 000
Marknadsvärde efter uttag: 1 100 000
I ovan exempel är marknadsvärdet fortfarande högre än det bokförda värdet efter uttag, bokföring sker då enligt följande:
Debet kassa/bank (19xx): 200 000
Kredit resultatkonto (8xxx): 200 000
Exempel 2
Vinst samt minskning av anskaffningsvärde.
Bokfört värde: 1 000 000
Marknadsvärde före uttag: 1 150 000
Uttag -200 000
Marknadsvärde efter uttag: 950 000
I ovan exempel är marknadsvärdet högre än det bokförda värdet före uttag, delar av uttag ses som vinst och delar som minskning av anskaffningsvärde, bokning sker då enligt följande:
Debet kassa/bank (19xx): 200 000
Kredit kapitalförsäkring (13xx): 50 000
Kredit resultatkonto (8xxx): 150 000
Exempel 3
Förlust samt minskning av anskaffningsvärde.
Bokfört värde: 1 000 000
Marknadsvärde före uttag: 900 000
Uttag -200 000
Marknadsvärde efter uttag: 700 000
I ovan exempel är marknadsvärdet läge än det bokförda värdet både innan och efter uttag, bokning sker då enligt följande:
Debet kassa/bank (19xx): 200 000
Kredit kapitalförsäkring (13xx): 300 000
Debet resultatkonto (8xxx): 100 000
En kapitalförsäkring ses alltså som en redovisningsenhet vilket innebär att det inte spelar någon roll hur ett enskilt värdepapper har utvecklats inom kapitalförsäkringen när vi beräknar vinst eller förlust utan det vi ta hänsyn till är hur kapitalförsäkringen i sin helhet har utvecklats. Detta är också en större skillnad mot exempelvis ett aktie- och fondkonto eller ett ISK-konto.
När kapitalförsäkringen syftar till att täcka direktpension.
Om du som företagare har skaffat en kapitalförsäkring i syfte att täcka direktpension för en eller flera anställda är det viktigt att även en avsättning görs för pensionsåtagandet. Avsättning ska motsvara det redovisade värdet på kapitalförsäkringen. Om bolaget år 1 sätter av 1 000 000 kr i pension till bolagets anställda ska också en avsättning göras med motsvarande belopp.
Utöver avsättningen för själva pensionen behöver också avsättning göras för särskild löneskatt på pensionskostnader (24,26%) om kapitalförsäkringen i sig inte täcker den särskilda löneskatten. Avsättningen för särskild löneskatt skiljer sig också åt beroende på om bolaget tillämpar K2 eller K3 i sin redovisning. För företag som tillämpar K2 ska avsättning för särskild löneskatt göras baserat på det bokförda värdet på kapitalförsäkringen men om bolaget istället tillämpar K3 ska avsättningen gör baserat på kapitalförsäkringen verkliga värde.
Om vi antar att verkligt värde på ovan kapitalförsäkring är 1 200 000 kr vid räkenskapsårets utgång så sker bokföringen enligt följande år 1:
Debet kapitalförsäkring (13xx): 1 000 000 kr
Kredit kassa/bank (19xx): 1 000 000 kr
Kredit avsättningar pensioner (22xx): 1 000 000 kr
Debet pensionskostnader (74xx): 1 000 000 kr
K2
Kredit avsättning för särskild löneskatt (22xx): 242 600 kr (1 000 000 * 24,26 %)
Debet särskild löneskatt (75xx): 242 600 kr
K3
Kredit avsättning för särskild löneskatt (22xx): 291 120 kr (1 200 000 * 24,26 %)
Debet särskild löneskatt (75xx): 291 120 kr
Det bokföringsmässiga stegen som tillkommer då bolaget har tecknat en kapitalförsäkring i syfte att täcka direkt pension är alltså att göra en avsättning för både pensionen och den särskilda löneskatten där hanteringen av särskild löneskatt skiljer sig åt baserat på om bolaget redovisar i enlighet med K2 eller K3.
Beskattning av en kapitalförsäkring
Vinst i samband med uttag från en kapitalförsäkring är en ej skattepliktig intäkt. Detta eftersom kapitalförsäkringen i sig belastas med en schablonbeskattning som hanteras per automatik i kapitalförsäkringen. Beskattningen fungerar på sådant sätt att man tar hänsyn till det ingående värdet på kapitalförsäkringen, 100% av de insättningar som görs under det första halvåret och 50% av de insättningar som görs under det andra halvåret. Summan av dessa tre delar ligger till grund för beräkning av schablonintäkten. Schablonintäkten beräknas fram genom att multiplicera summan ovan med statslåneräntan 30 november året innan plus 1 procentenhet, med en lägre gräns om 1,25 %. För 2025 uppgår denna procentsats till 2,96 %. Schablonintäkten beskattas sedan med 30 %.
För ett bolag som har ett ingående värde den första januari 2025 om 1 000 000 kr samt gör insättning med 200 000 kr första halvåret och 200 000 kr andra halvåret, beräknas skatten enligt följande:
1 000 000 + 200 000 * 100 % + 200 000 * 50 % = 1 300 000
1 300 000 * 2,96 % = 38 480
38 480 * 30 % = 11 544
Bolaget i ovan exempel skattar alltså 11 544 kr under 2025 oberoende av hur kapitalförsäkringen utvecklas under året. Denna skatt dras också per automatik direkt i kapitalförsäkringen, om denna är svensk, och är inget som bolaget behöver betala separat eller i samband med vanlig bolagsskatt. För utländska kapitalförsäkringar gäller speciella regler.
Vanliga fel vid bokföring av kapitalförsäkring
Något som är ett vanligt förekommande fel vid bokföring av kapitalförsäkringar är att uttagen endast bokförs som en minskning av anskaffningsvärdet och som en ökning av kassa/bank motsvarande uttagsbeloppet. Det innebär att bolaget aldrig får någon resultateffekt, varken vinst eller förlust.
Vidare är det också ett vanligt förekommande i de fall ett bolag har flera olika kapitalförsäkringar och flyttar pengar mellan dessa att man missar beräkna eventuell vinst- eller förlust i den kapitalförsäkring som man flyttar pengar ifrån. Det är alltså inte möjligt att se flera kapitalförsäkringar som en redovisningsenhet utan när flytt mellan dessa görs behöver man beräkna fram ett rearesultat i enlighet med ovan exempel.
Kommentar
Den redovisningsmässiga hanteringen av en kapitalförsäkring är inte alltid självklar, och kan dessutom variera beroende på syftet med placeringen. När du som företagare väljer att placera pengar i en eller flera kapitalförsäkringar är det därför en god idé att på förhand identifiera syftet med placeringen, samt att slå fast den redovisningsmässiga hanteringen som följer av det.
Att tänka på är bland annat:
- Är syftet med kapitalförsäkringen att täcka en utfästelse om direktpension tillkommer ett antal steg i bokföringen.
- Vid uttag löpande under året det viktigt att hålla koll på marknadsvärdet vid uttagstillfället.
- Har du flera kapitalförsäkringar som du flyttar pengar mellan så påverkar det underlaget som ligger till grund för schablonintäkten och därmed även skatten.
Innehållet i denna artikel/nyhetsbrev är av allmän och informativ karaktär. Vi lämnar inga garantier för att innehållet är fullständigt eller uppdaterat vid läsningstillfället. Eventuella åtgärder som vidtas baserat på denna information sker på egen risk. För rådgivning anpassad efter din specifika situation rekommenderar vi att du kontaktar en kvalificerad rådgivare. Vi ansvarar inte för direkta eller indirekta skador som kan uppstå genom användning av informationen.
