Nya 3:12 regler

Den s.k 3:12-utredningen sjösattes av regeringen i maj 2022 och fick under utredningstiden två tilläggsdirektiv som har haft som huvudsakligt mål att undersöka hur 3:12-reglerna kan förenklas och förbättras. I juni 2024 presenterades slutligen utredningens förslag som sedan skickades på remiss med sista svarsdag i oktober 2024. Svaren ifrån remissinstanserna var överlag positiva till utredningens förslag.

Det nuvarande regelverket styr hur du som fåmansföretagare blir beskattad för utdelning och reavinst från det egna bolaget. Vid regelverkets tillkomst var syftet att begränsa möjligheterna till inkomstomvandling ifrån tjänstebeskattad inkomst till kapitalbeskattad inkomst mot bakgrund av den progressivitet som finns i beskattningen av inkomster i tjänst. Dagens regler innebär att beskattningen vid utdelningar och reavinster sker med en skattesats om 20% (gränsbelopp) och överskridande belopp beskattas till viss del (takbelopp 90 inkomstbasbelopp vid utdelning och 100 inkomstbasbelopp vid kapitalvinst) i inkomst av tjänst (30-54%) och därutöver blir beskattningen 30%.

För beräkning av gränsbeloppet tillämpas två alternativa metoder – förenklingsregeln (schablonbelopp för inkomståret 2025 209 550 kr för 100% av aktierna i bolaget). Huvudregeln för inkomståret 2025 baseras på ditt omkostnadsbelopp * 10,96% + ett lönebaserat utrymme + sparat utdelningsutrymme från tidigare år * 104,96% = årets gränsbelopp.

Själva beräkningarna och hantering av förenklingsregeln och huvudregeln har tillämpats över en längre period och fungerar idag väl. De områden där behov finns av förtydliganden och förenklingar är mer kopplat till definitioner och gränsdragningar kring kvalificerade aktier, samma eller likartad verksamhet vilket inte omfattas av de föreslagna förändringarna.

Bestämmelserna har länge kritiserats för att vara komplicerade och svårtillämpade. Nu har regeringen publicerat sin lagrådsremiss med det slutliga förslaget på ändringar i 3:12-reglerverket och denna har blivit ny lagstiftning. Förslaget presenterades som stora förenklingar och förbättringar för landets entreprenörer. De största genomförda förändringarna i lagstiftningen gäller reglerna för att räkna ut det s.k gränsbeloppet för beräkning av lågbeskattat utdelningsutrymme. De nya reglerna gäller sedan den 1 januari 2026 och innefattar bland annat följande förändringar:

En ny modell för beräkning av gränsbeloppet har införts. Istället för att som idag ha en förenklingsregel och en huvudregel så skall en gemensam beräkningsregel tillämpas. I denna nya kombinerade beräkningsregel ligger ett grundbelopp om 4 inkomstbasbelopp per företag i botten (som kan jämföras med den nuvarande förenklingsregelns 2,75 inkomstbasbelopp). Detta grundbelopp fördelas mellan ägarna utifrånägarandelen i företaget. I de fall en individ äger fler företagskallgrundbeloppet fördelas mellan företagen och får inte uppgå till mer än 4 inkomstbasbelopp totalt hos individen.

I det nya gällande regelverket så ska till grundbeloppet läggas en ränta på omkostnadsbeloppet på aktierna hos delägaren, vilken ska uppgå till statslåneräntan (”SLR”) plus 9 procentenheter på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr. Enligt nuvarande regler får beräkningen göras baserat på hela omkostnadsbeloppet.

Räntan på det sparade utdelningsutrymmet har slopats. Detta anses kompenseras av det högre grundbeloppet.

Utöver grundbeloppet får delägaren tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme, vilket fortsatt utgörs av 50% av de kontanta utbetalda bruttolönerna i bolaget och dess dotterföretag året före beskattningsåret fördelat på delägarens andelar. De nya reglerna omfattar ett så kallat löneavdrag om 8 inkomstbasbelopp (644 800 för 2025) per delägare. För makar gäller beloppet tillsammans för dem.

Dock skall löner till arbetstagare i företag som ägs genom en alternativ investeringsfond inte räknas med vid beräkning av löneunderlaget.

Kravet på löneuttag och kapitalandel (den tidigare fyraprocentsspärren) har tagits bort, vilket medför att alla delägare kan tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbeloppet. Dock kvarstår begränsningen att det lönebaserade utrymmet maximalt kan vara 50 gånger den egna lönen, vilket medför att ett visst löneuttagskrav kvarstår.

Vidare slopas den särskilda definitionen av dotterföretag vid beräkning av löneunderlaget och därmed är det den civilrättsliga definitionen av dotterföretag som ska tillämpas fullt ut. I den mån det är möjligt med dubbel koncerntillhörighet kommer detta kunna få genomslag.

De regler som tidigare tillät indexuppräkning av anskaffningsutgiften för äldre aktier (förvärvade före 1990 eller 1992) samt kapitalunderlagsreglerna avskaffas. De avskaffade bestämmelserna föreslås dock enligt särskilda övergångsbestämmelser fortsatt gälla för beskattningsår som börjar före den 1 januari 2029.

I dagens regelverk finns bestämmelser hur länge en andel ska anses vara kvalificerad efter att en andelsägare har slutat att vara verksam i betydande omfattning i företaget och för bedömningen av bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet och uppgår idag till fem år. De nya reglerna innebär denna tidsperiod sänks till fyra år.

Den nya lagen genomför i stora delar förslagen ifrån utredningen SOU 2024:36 Förenkla och förbättra! Vissa av utredningens förslag har dock uteslutits, bland annat:

I utredningens förslag fanns ett förslag på omfattande krav om att fåmansföretag ska lämna kontrolluppgifter om andelsinnehav mm, vilket inte finns med i den nya lagstiftningen.

En viktig skillnad mot utredningens förslag är att lagrådsremissen inte innehåller något förslag om gemensamt takbelopp (90 IBB) för beskattning i inkomstslaget tjänst av utdelningar och kapitalvinster. I denna del slopas detta förslag till förändring och nuvarande regler med separata takbelopp avseende utdelningar (90 IBB) respektive kapitalvinster (100 IBB) kvarstår.

Utredningen föreslog att syskonkretsen inte längre skulle anses vara närstående vid tillämpningen av reglerna om fåmansföretagsbeskattning, men lagförslaget innehåller inte någon sådan ändring. Vidare innehåller lagen inte heller något förslag på bestämt krav (30 procent) gällande storleken på utomstående ägande för tillämpning av den så kallade utomståenderegeln.

Utöver vad som kommenteras ovan innehåller den nya lagen flera andra förändringar i förhållande till mer specifika situationer i samband md bland annat andelsbyte.

När företrädare för regeringen presenterade förslaget som en stor förbättring och förenkling för Sveriges entreprenörer så uppstår en förväntan på att analysera dess effekter.  Regeringen och utredningens mål om förbättrade regler för landets entreprenörer kan ifrågasättas. Visst finns det delar i de nya lagstiftningen som leder till vissa förenklingar, vilket är positivt, men sammantaget så är det två kategorier av ”entreprenörer” som blir vinnare. Små företagare som tar ut låg lön eller ingen lön är vinnare då deras gränsbelopp ökar ifrån ca 220 tkr till ca 320 tkr. Vidare gynnas även alla passiva ägare i bolag där aktierna är kvalificerade, t.ex, karensbolag, vilket kan tyckas vara en tveksam prioritering.

Den andra kategorin av vinnare är stora löneintensiva branscher så som konsult, advokatbyårer och revisionsbyrårer då kravet på 4% ägande slopas samtidigt som kravet på löneuttaget slopas (dock kvarstår behov av ett visst löneuttag för att reglerna skall bli tillämpbara). Detta medför stora gränsbelopp till 20% beskattning och en ”frivillighet” att ta ut lön över brytpunkten. Ingen som idag använder löneunderlaget får en bättre skattesituation, vilket är anmärkningsvärt. Vidare slår förslaget om ett högt löneavdrag om 8 IBB (644 800 för 2025) att vid mindre ägande så uppstår inget löneunderlag alls på grund av att löneavdraget görs per delägare och inte i proportion efter ägarandelen.

En annan oönskad effekt av den nya lagstiftningen är att med nuvarande 3:12-regler så har aktieägarna oftast ungefär samma gränsbelopp per aktie, men det nya regleverket medför att de mindre aktieägarna får lägre gränsbelopp, vilket medför intressanta diskussioner mellan aktieägarna om storleken på bolagets utdelningar.

De familjeföretag som har genomfört eller planerar att genomföra ett generationsskifte av aktier till barn för att driva verksamheten vidare kommer med det nya reglerna att drabbas negativt beaktat ovanstående förändring av löneavdraget ovan, vilket inte är önskvärt.

Möjligheten att kombinera förenklingsregeln och huvudregeln försvinner, vilket minskar flexibiliteten och fördelning av grundbeloppet är inte möjlig att ändra utan sker i proportion till ägande, vilket kan medföra att gränsbeloppet ”hamnar” i bolag där vinstutdelningsmöjligheterna är begränsade.

Sammantaget är det med viss förvåning som både remissinstanserna och regeringen inte har haft förmågan att se effekterna av den nya lagstiftningen för de flesta ”riktiga” entreprenörsföretag(ursäkta alla karensbolag, företag med endast ägaren anställd och de stora advokat, ”konsult” och revisionsföretagen) så blir reglerna sämre när målsättningen vara de skulle förbättras.